Tryggt boende och närsamhälle

Verksamheter och insatser

Nedan beskrivs verksamheter och insatser som kommuner enligt forskning, myndighetsrekommendationer eller lag kan/ska erbjuda för att stärka skyddsfaktorn Ett tryggt boende och närsamhälle. Urvalet har förankrats med myndigheter, forskare, experter och kommuner, men är inte fullständigt och kan komma att revideras över tid.

1. Kunskapsbaserat områdesarbete med lokal samverkan

Kunskapsbaserat områdesarbete med lokal samverkan är ett långsiktigt och tvärsektoriellt arbetssätt som bygger på samarbete mellan invånare, kommunala verksamheter, myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och andra lokala aktörer. Arbetet utgår från kunskap om områdets behov, resurser och utmaningar och syftar till att stärka trygghet, delaktighet, jämlika livsvillkor och tillit i lokalsamhället. Genom samordning, gemensamma lägesbilder och lokalt förankrade insatser skapas bättre förutsättningar för ett förebyggande och hållbart utvecklingsarbete, där barn och ungas perspektiv är en viktig del.

Lagstiftning

• Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete 4-7 §§ Kommunen ska verka för att förebygga brott genom ett kunskapsbaserat arbetssätt som bygger på kartläggning och analys av lokala förhållanden samt i samverkan med berörda aktörer.

Läs mer

• Boverket: Samverkansmodeller för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete)
• Socialstyrelsen: Effektiv samordning för ökad trygghet
• Boverket: Livsvillkor och utanförskap

2. Sociala perspektiv i samhällsplanering och bostadsförsörjning

Genom att i samhällsplanering inkludera sociala perspektiv skapas förutsättningar för att fler människor kan och vill vistas i närsamhället. Det gör områden mer attraktiva även för företag att etablera sig i, vilket både skapar arbetstillfällen och ett utökat utbud lokalt som i sin tur leder till fler besökare. Hur en plats upplevs av de som bor där och inte bor där har betydelse för barn och ungas identitetsutveckling, tillvaron och möjligheterna i livet. Att inkludera sociala värden handlar om att fler perspektiv, såsom exempelvis barnets perspektiv, äldres perspektiv och jämställdhetsperspektiv i större utsträckning blir synliga i den byggda miljön och i det offentliga rummet.

Lagstiftning

• Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 1 §; kap. 2 3 § Planläggning ska främja en god och hållbar livsmiljö med hänsyn till sociala, miljömässiga och kulturella värden samt ge tillgång till trygga och tillgängliga miljöer för alla.
• Socialtjänstlag (2025:400) 6 kap. 5 § Socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, för äldre, för personer med funktionsnedsättning, för dem som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående och för andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.
• Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1§ Kommunen ska planera bostadsförsörjningen för att skapa förutsättningar för alla invånare att leva i goda bostäder och främja ändamålsenliga insatser för bostadsförsörjningen

Läs mer

• Boverket: Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling
• Boverket: Att involvera barn och unga – PBL kunskapsbanken
• Boverket: Alla behöver ett hem
• Boverket: Planering för bostadsförsörjning – en handbok
  

3. Arbete för att förebygga och motverka hemlöshet och otrygga boendesituationer

Alla barn har rätt till en trygg plats att växa upp på, där deras behov och rättigheter respekteras. I de fall där kommunen har en skyldighet att erbjuda boende kan kommunen skapa förutsättningar för detta genom att säkerställa att boendena är säkra, hälsosamma, stabila och anpassade efter varje barns situation. Tidiga insatser och uppföljning gör det möjligt att förebygga problem som hemlöshet eller osäkra boendemiljöer. Genom kontinuerlig kartläggning och planering kan resurser användas där de gör störst skillnad.

Lagstiftning

• Socialtjänstlag (2025:400) 6 kap. 5 §   Socialnämnden ska verka för goda levnadsförhållanden för grupper med behov av särskilt stöd och främja den enskildes rätt till bostad.
• Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 8 § och 9§ 8p. Personer som omfattas av lagen har rätt till insats i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet om han eller hon begär det.
• Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning 5 § Lagen fastställer att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen.

Läs mer

• Socialstyrelsen: Stöd för att motverka hemlöshet
• Länsstyrelsen Skåne: Att motverka hemlöshet
• Boverket: Alla behöver ett hem – ett metodstöd
• Kunskapsguiden: Handläggning av ärenden vid hot om avhysning
• Länsstyrelsen Norrbotten: Hemma – Ett metodstöd för vräkningsförebyggande arbete

4. Insatser för att stärka tillit

Social tillit, social sammanhållning och trygghet hänger ihop. Den sociala tilliten kan delas upp i institutionell tillit (förtroende för samhällsinstitutioner som myndigheter, kommunala verksamheter och sjukvård) samt mellanmänsklig tillit (förtroende mellan individer i ett område). I samhällen med större social tillit är människor mer benägna att ta hand om sin närmiljö, hjälpa till i kris och har lägre benägenhet att begå brott.

Nattvandring, tillgång till trygga mötesplatser, närvaro av samhällsservice i området samt dialoger med medborgare, inklusive barn och unga, bidrar till att utveckla den sociala tilliten och tryggheten i området.

Läs mer

• Healthy Cities: Tillitsfrämjande stadsplanering
• Internationellt centrum för lokal demokrati: Checklista för dialog med barn och unga
• Kunskapsguiden: Involvera barn i verksamhetsutveckling
• Boverket: Medborgardialog -vägledning från PBL Kunskapsbanken
• SKR: Dialog med unga
• Socialstyrelsen: Nattvandring
• Boverket: Tillits- och trygghetsfrämjande planering

5. Utomhusmiljöer för lek, spontanidrott, friluftsliv och återhämtning

En stor del av barn och ungas fritid tillbringas i utomhusmiljöer. Tillgång till grönområden kan bidra till att utjämna skillnaden i hälsa mellan socioekonomiskt svaga och starka grupper, och är särskilt viktigt i tätbebyggda områden. Grönområden ger även möjligheter för kostnadsfria aktiviteter genom exempelvis utegym och bollplaner. I områden med trångboddhet erbjuder även sitt- och grillplatser i utemiljön ett komplement till hemmet och en plats att mötas på.

Lagstiftning

• Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. Planeringen ska skapa tilltalande och attraktiva miljöer med närhet till torg, parker, grönområden och platser för lek och motion.

Läs mer

• Regeringen: Mål för friluftslivspolitiken
• Naturvårdsverket: Allemansrätten för kommuner
• Naturvårdsverket: Attraktiv tätortsnära natur

6. Trygga transportvägar

Trygga och attraktiva cykel- samt gångvägar ger bättre förutsättningar för mer aktivitet och trivsel i närsamhället. För barn och unga är det en förutsättning för att de självständigt ska kunna ta sig mellan olika mål. Andelen barn som går eller cyklar har minskat de senaste åren och istället skjutsar allt fler föräldrar sina barn till skolan eller fritidsaktiviteter. Genom att skolor etableras i områden som från början inte var planerade att innehålla en skola saknas lämplig infrastruktur till platsen. Det fria skolvalet har även inneburit att barnen bor längre ifrån skolan än tidigare. Även föräldrarnas upplevelse av trafiksäkerheten påverkar om de låter barnen gå eller cykla på egen hand. Detta är dock frågor som kan lösas med god planering.

Lagstiftning

• Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. Plan- och bygglagen föreskriver att planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden samt miljö- och klimataspekter. Den ska även förebygga olyckor, ohälsa och otrygghet. Målet är en bra livsmiljö som är tillgänglig för alla.

Läs mer

• Boverket: Säkra och trygga vägar till förskola och skola
• Boverket: Uppföljning av stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden
• SKR: Trafiksäkerhet
• SKR: Kommunala trafiksäkerhetsprogram

7. Socialt fältarbete

Socialt fältarbete för barn och unga handlar om att arbeta förebyggande genom att vara uppsökande och relationsskapande. Arbetet sker på platser och miljöer där barn och unga befinner sig och handlar om att skapa goda relationer för att kunna identifiera behov och erbjuda stöd och vägledning i barn och ungas vardag. Det kan handla om att ha kontakt med och ge stöd till föräldrar, ge råd om fritidsaktiviteter, eller stötta barn och unga direkt på plats. Genom att fältarbetarna är synliga och tillgängliga i närsamhället skapas en länk mellan invånarna och samhällets stödstrukturer. Förtroendet som byggs upp gör det lättare för individer att söka hjälp och stöd.

Samverkan med andra aktörer är en viktig uppgift där polis, skolor, andra delar av socialtjänsten, elevhälsan och fritidsgårdar är centrala aktörer tillsammans med civilsamhällets aktörer. Detta nätverkande är viktigt för att skapa en helhetsbild av barn och ungas situation och för att samordna samt hänvisa till insatser.

Lagstiftning

Socialtjänstlagen 6 kap. 3 § första stycket, 5-6 §§ Socialt fältarbete nämns inte uttryckligen i lagtexten, men socialnämnden ska genom uppsökande och förebyggande arbete bidra till goda levnadsförhållanden, särskilt för barn och unga, samt motverka skadligt bruk, beroende och spelproblem.

Läs mer

• Kunskapsguiden: Socialt fältarbete med barn och unga