Meningsfull fritid

Verksamheter och insatser

Nedan beskrivs verksamheter och insatser som kommuner enligt forskning, myndighetsrekommendationer eller lag kan/ska erbjuda för att stärka skyddsfaktorn En meningsfull fritid. Urvalet har förankrats med myndigheter, forskare, experter och kommuner men är inte fullständigt och kan komma att revideras över tid.

1. Tidiga, samordnade insatser runt barn och ungdomar

En strukturerad samverkan på flera nivåer i den kommunala organisationen är en förutsättning för att samverkan runt enskilda barn och ungdomar ute i verksamheterna ska fungera. Lika viktig som samverkan runt enskilda barn och unga är att denna samverkan finns kopplat till det främjande och universellt förebyggande arbetet. En strukturerad samverkan är också viktig för att kännedom om verksamheter och insatser ska öka och underlätta hänvisning och information till målgruppen. Vilka aktörer som behöver samverka kan skilja sig åt men förutsättningarna förbättras om en bred samverkan med till exempel förskola/skola, socialtjänst, hälso-och sjukvård (BMM, BVC), elevhälsa, kultur- och fritidsverksamhet, civilsamhälle samt polis finns på plats.

Samverkan, samarbeten, bidrag och stöd med lokal eller utrustning kan göra fritidsaktiviteter mer tillgängliga för grupper av unga som har sämre förutsättningar att delta i strukturerade aktiviteter.

Läs mer

• Kunskapsguiden: Om tidiga och samordnade insatser (TSI)
• TSI-boken – Stöd i arbetet med tidiga och samordnade insatser för barn och unga
• Region Kronoberg: Kronobarnsmodellen
• Backa barnet
• Kunskapsguiden: Skottlandsmodellen
• Socialstyrelsen: SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid)
• MUCF: Samverkan mellan kommun och civilsamhälle. En inspirationsskrift med exempel från sex kommuner

2. Fritidshem

Barn ska erbjudas fritidshem upp till 13 års ålder. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Läroplanerna lyfter vidare fram att undervisningen i fritidshemmet ges en vid tolkning där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Eleverna bör få vara med och påverka miljön utifrån sina egna behov, intressen och erfarenheter, vilket ger utrymme för både livliga och mer stillsamma aktiviteter i större eller mindre grupper.

Fritidshemmen ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete med målsättningen att fritidshemmet ska ge varje elev en meningsfull fritid och en utbildning av hög kvalitet som ger goda möjligheter att utvecklas och lära samt en god grund för fortsatt utbildning.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 14 kap. 2 § Fritidshemmet kompletterar skolans utbildning och ska stimulera elevers utveckling och lärande, erbjuda en meningsfull fritid samt främja social gemenskap utifrån elevernas behov.

Läs mer

• Skolverket: Kvalitet i fritidshem
• Skolverket: Fritidshem och öppen fritidsverksamhet
• Skolforskningsinstitutet: Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem
• Boverket: Allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem

3. Öppen ungdoms- och fritidsverksamhet/mötesplatser

Den öppna fritidsverksamheten kännetecknas av att den ordnas under fria former och att unga deltar av egen vilja, ibland är verksamheten mobil eller uppsökande. För öppen fritidsverksamhet som bedrivs enligt skollagen (från 10-13 år) finns lagreglerade kvalitetskrav och krav på uppföljning och utvärdering (se även fritidshem). Därefter kan öppen ungdoms- och fritidsverksamhet tillgängliggöras för unga mellan 13 och 25 år utifrån lokala prioriteringar.

Verksamheten har också en kompenserande roll för barn och unga som inte har råd med fritidsaktiviteter som kostar. Öppen ungdoms- och fritidsverksamhet av kvalitet har ett viktigt främjande uppdrag men kan även erbjuda vuxna förebilder, ett skyddsnät samt säkra alternativ till mer destruktiva miljöer genom att ge unga en plats att vara på efter skolan och under helger. En låg tröskel med trygga vuxna kan också utgöra ett viktigt alternativ till den organiserade föreningsverksamheten. Öppen ungdoms- och fritidsverksamhet kan ha en socialiserande funktion, bidra till personlig utveckling samt fungera som vidareslussning till andra insatser eller föreningsliv.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 25 kap. 4 § Den öppna fritidsverksamheten kompletterar skolans utbildning genom pedagogisk verksamhet och ska ge barn möjlighet till utveckling, lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

Läs mer

• Forte: Fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa
• Europe goes local: Europeiska principer och riktlinjer för lokal öppen fritids- och ungdomsverksamhet
• MUCF: Ungas fritid
• Ung livsstil: Forskningsgrupp som studerar idrott, kultur, fritid och hälsa bland barn och ungdomar
• ENCELL: Formellt, icke-formellt och informellt lärande
• Södertörns Högskola: Vägar till en jämlik fritid – En studie om meningsfull fritid och ojämlikt deltagande i Malmö stads fritidsutbud
• Tillväxtverket: Mobil fritidsgård

4. Bibliotek med barn- och ungdomsverksamhet

Biblioteket ska vara en mötesplats som är till för alla och som ger tillgång till information, kunskap och kulturupplevelser samt stimulerar och utvecklar läs- och språkkunskaper. Bibliotek kan också fungera som trygga och inkluderande mötesplatser. Bland annat genom barnverksamhet som sagostunder, bokklubbar, läsgrupper och andra organiserade aktiviteter för barn och unga.

Biblioteken bidrar också till språkutveckling och integration, särskilt för nyanlända barn och unga. Genom språkutvecklande aktiviteter och tillgång till litteratur på olika språk, hjälper biblioteken dessa barn att förbättra sina språkkunskaper och anpassa sig till sin nya miljö.

Lagstiftning

• Bibliotekslag (2013:801) 8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.

Läs mer

• Region Stockholm: Kunskapsöversikt – Barns och ungas bibliotek
• Svensk biblioteksförening: Rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet
• Mediemyndigheten
• Kulturrådet: I fokus – bibliotek

5. Kultur-/musikskola

Kultur- och musikskolan bidrar till barns och ungas välmående genom att erbjuda en plats för kreativt uttryck, personlig utveckling, social sammanhållning och tillit. Genom att delta i gruppaktiviteter och uppträdanden får barn och unga möjlighet att bygga relationer, lära sig samarbeta med andra och motverka social isolering. Verksamheten ska erbjuda en säker och stimulerande miljö där barn och unga kan utforska och utveckla sina intressen.

Läs mer

• SKR: Fakta om kultur- och musikskolorna
• Kulturrådet: Kartläggning av samverkan mellan kulturskolan och skola
• Kulturrådet: Öppen verksamhet i kulturskolan

6. Kostnadsfria lovaktiviteter

Kostnadsfria lovaktiviteter kan bidra till att skapa en mer jämlik tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter. De kan också bidra till att förebygga exempelvis psykisk ohälsa genom att erbjuda strukturerade och meningsfulla aktiviteter under loven, då barn annars kan vara utan sysselsättning. Dessutom erbjuder dessa aktiviteter en säker miljö där barn kan ha tillgängliga vuxna ledare, vilket minskar risken för att de hamnar i negativa eller destruktiva miljöer. Detta kan vara särskilt viktigt i områden med hög social utsatthet.

Läs mer

• Forte: Fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa
• Södertörns högskola: Vägar till en jämlik fritid. -En studie och meningsfull fritid och ojämlikt deltagande i Malmö stads fritidsutbud.
• Malmö universitet: Engagemang, fri tid och drömmen om ökad delaktighet. Rapport från ett följeforskningsprojekt om Malmö stads lovsatsning

7. Tillgänglig och inkluderande föreningsverksamhet

Det finns betydande skillnader i tillgången till och nyttjandet av fritidsaktiviteter för barn och unga i Sverige. Barn- och unga med socioekonomiska utmaningar, utländsk bakgrund, funktionsnedsättningar, hbtqi-personer samt de som bor i lands- och glesbygd rapporterar i större utsträckning om hinder för att kunna ta del av önskade fritidsaktiviteter.

Inkluderande föreningsverksamhet kännetecknas av tillgänglighet och öppenhet där lokaler ska vara anpassade för alla och information om verksamheten ska spridas brett och vara lätt att förstå. Kommunerna kan exempelvis erbjuda subventionerade eller helt kostnadsfria aktiviteter, ge bidrag till föreningar eller tillhandahålla gratis lokaler och utrustning. Kommunen kan även jobba för samverkan mellan kommunens öppna barn- och ungdomsverksamhet samt föreningslivet. Ledare och instruktörer i föreningsverksamheten kan genomgå regelbunden utbildning i inkluderande pedagogik och ledarskap. Vidare gynnas tillgängligheten av ett nära samarbete med skolor och socialtjänst för att hjälpa till att identifiera barn och unga som kan ha särskilt stor nytta av att delta i föreningsverksamheten.

Läs mer

• Folkhälsomyndigheten: Fritidskort för barn och unga
• Riksidrottsförbundet: Trygg, inkluderande och jämställd idrott
• Fritidsbanken
• MUCF: Samverkan mellan kommun och civilsamhälle. En inspirationsskrift med exempel från sex kommuner
• Centrum för idrottsforskning: Idrotten och (o)jämlikheten – I medlemmarnas eller samhällets intresse?
• MFD: Samverka för en aktiv fritid
• MUCF: Öppen fritidsverksamhet – om tillgänglighet och inkludering
• Göteborgs stad: Skolan som arena

8. Socialt fältarbete

Socialt fältarbete för barn och unga handlar om att arbeta förebyggande genom att vara uppsökande och relationsskapande. Arbetet sker på platser och miljöer där barn och unga befinner sig med syftet att skapa goda relationer för att kunna identifiera behov och erbjuda stöd och vägledning i barn och ungas vardag. Det kan handla om att ha kontakt med och ge stöd till föräldrar, stötta barn och unga direkt på plats, ge råd om fritidsaktiviteter eller länka vidare till hälsofrämjande sammanhang och aktiviteter. Genom att fältarbetarna är synliga och tillgängliga i närsamhället skapas en länk mellan invånarna och samhällets stödstrukturer. Förtroendet som byggs upp gör det lättare för individer att söka hjälp och stöd.

Samverkan med andra aktörer är en viktig uppgift där polis, skolor, andra delar av socialtjänsten, elevhälsan och fritidsgårdar är centrala aktörer tillsammans med civilsamhällets aktörer. Detta nätverkande är viktigt för att skapa en helhetsbild av barn och ungas situation och för att samordna samt hänvisa till insatser.

Lagstiftning

• Socialtjänstlagen 6 kap. 3 § första stycket, 5-6 §§ Socialt fältarbete nämns inte uttryckligen i lagtexten, men socialnämnden ska genom uppsökande och förebyggande arbete bidra till goda levnadsförhållanden, särskilt för barn och unga, samt motverka skadligt bruk, beroende och spelproblem.

Läs mer

• Kunskapsguiden: Socialt fältarbete med barn och unga

9. Utomhusmiljöer för lek, spontanidrott, friluftsliv och återhämtning

En viktig friskfaktor är vila, återhämtning och avkoppling. Ungas fritid behöver därför även rymma ostrukturerad tid och utrymmen för umgänge utan krav.

En stor del av barn och ungas fritid tillbringas i utomhusmiljöer. Tillgång till grönområden kan bidra till att utjämna skillnaden i hälsa mellan socioekonomiskt svaga och starka grupper, och är särskilt viktigt i tätbebyggda områden. Grönområden ger även möjligheter för kostnadsfria aktiviteter genom exempelvis utegym och bollplaner. I områden med trångboddhet erbjuder även sitt- och grillplatser i utemiljön ett komplement till hemmet och en plats att mötas på.

Lagstiftning

• Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 3 § Planläggning ska främja en god och hållbar livsmiljö med hänsyn till miljö, kultur och hälsa samt ge tillgång till grönområden, lek, motion och trygga miljöer för alla.

Läs mer

• Regeringen: Mål för friluftslivspolitiken
• Forte: Fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa – rättigheter, möjligheter och hinder
• Naturvårdsverket: Allemansrätten för kommuner
• Naturvårdsverket: Attraktiv tätortsnära natur
• Fritidsbanken: Det här säger forskningen om Fritidsbanken