Måluppfyllelse i skola och förskola

Verksamheter och insatser

Nedan beskrivs verksamheter och insatser som kommuner enligt forskning, myndighetsrekommendationer eller lag kan/ska erbjuda och som stärker skyddsfaktorn Måluppfyllelse i förskola och skola. Urvalet har förankrats med myndigheter, forskare, experter och kommuner men är inte fullständigt och kan komma att revideras över tid.

1. Tidiga samordnade insatser runt barn och ungdomar

En strukturerad samverkan på flera nivåer i den kommunala organisationen är en förutsättning för att samverkan runt enskilda barn och ungdomar ute i verksamheterna ska fungera. En strukturerad samverkan är också viktig för att kännedom om verksamheter och insatser ska öka och underlätta hänvisning och information till målgruppen. Vilka aktörer som behöver samverka kan skilja sig åt men förutsättningarna förbättras om en bred samverkan med till exempel förskola/skola, socialtjänst, hälso-och sjukvård (BMM, BVC), elevhälsa, kultur- och fritidsverksamhet, civilsamhälle samt polis finns på plats

När aktörer och verksamheter runt barn och unga samverkar med varandra så ökar möjligheterna att identifiera och erbjuda relevant stöd i tid. Kunskap från flera verksamheter ger en bättre helhetsbild av barnets eller ungdomens behov av stöd och lämpliga insatser.

Läs mer

• Region Kronoberg: Kronobarnsmodellen
• Kunskapsguiden: Om tidiga och samordnade insatser (TSI)
• TSI-boken – Stöd i arbetet med tidiga och samordnade insatser för barn och unga
• Kunskapsguiden: Skottlandsmodellen
• Backa barnet
• Socialstyrelsen: SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid)

2. Öppen förskola

Öppen förskola är en pedagogisk verksamhet för barn samt medföljande förälder, dagbarnvårdare eller annan vuxen. Den fungerar som en mötesplats där barn kan leka och delta i olika aktiviteter under pedagogisk ledning, samtidigt som föräldrarna kan träffa andra vuxna, utbyta erfarenheter och få stöd i sitt föräldraskap. Öppna förskolan är en verksamhet med låga trösklar och därför även en viktig arena för informationsinsatser för att öka deltagandet i förskolan för barn med utländsk bakgrund.

Öppna förskolor finansieras oftast av kommunen och kan vara samlokaliserad i en familjecentral.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 25 kap. 3 § Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna, samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap.

Läs mer

• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd: Öppen förskola
• SKR: Öppen förskola för jobb och integration

3. Närvarofrämjande arbete

Att vara närvarande i förskola och skola är en grundläggande förutsättning för skyddsfaktorn Måluppfyllelse i förskola och skola. Det handlar i stor utsträckning om hur eleverna trivs i förskola och skola, men skolfrånvaro kan även förklaras av familjeförhållanden eller behov av stöd och vård hos eleven som inte tillgodosetts. Även goda relationer mellan elever och lärare samt mellan hem och förskola/skola är av stor betydelse för närvaron.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 7 kap. 19a § och 22 §, 8 kap. 12a § samt 29 kap. 19§ Vid upprepad eller längre frånvaro ska frånvaron skyndsamt utredas i samråd med elev, vårdnadshavare och elevhälsa. Huvudmannen ansvarar för att stöds sätts in vid behov och att elever fullgör sin skolgång.
• Proposition 2021/22:132 – Skolverket: Kommuners arbete för fler barn i förskolan

Läs mer

• Skolverket: Främja närvaro och förebygga frånvaro
• Ifous fokuserar: Skolnärvaro
• Skolverket: Webinarium om att förebygga skolfrånvaro
• Socialstyrelsen: SAMS – Samverkan för placerade barn och ungas kontinuerliga skolgång
• Skolverket: Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar (KAA)

4. Samverkan förskola/skola och föräldrar

Föräldrars engagemang i barnets skolgång samt hur hemmiljön fungerar är några av de största påverkansfaktorerna för barns måluppfyllelse i skolan. En god samverkan mellan förskola/skola och föräldrar är därför centralt i arbetet med att öka måluppfyllelse i skolan.

Förskola, skola och fritidshemmet är verksamheter som möter majoriteten av alla föräldrar och barn under större delen av barnens uppväxt. Både förskola och skola är därför viktiga arenor för samverkan med och stöd till föräldrar. Enligt Skolverket kan skolan erbjuda information och stödjande samtal från elevhälsan samt mer kontinuerliga avstämningar mellan förskola/fritidshemmet och förälder vid lämningar och hämtningar. Även föräldraskapsstödsprogram kan erbjudas via förskola och skola och utföras av utbildad personal från förskolan, skolan, elevhälsan, socialtjänsten eller liknande.

I skolans systematiska kvalitetsarbete ingår att löpande utveckla och utvärdera samverkan med föräldrar och vårdnadshavare för att säkerställa att man når ut till alla.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 1 kap. 4 § Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Läs mer

• Skolverket: Skolan och hemmet
• Skolverket: Checklista för att utveckla vår skolas samverkan med hem och vårdnadshavare
• Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM): Samarbete och kommunikation för elevernas bästa
• Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM): Samverkan för lärande

5. Skolsociala team

Skolsociala team är ett tvärprofessionellt arbetssätt där socialtjänst och skola samverkar för att öka trygghet, skolnärvaro och måluppfyllelse samt ge elever med en ogynnsam utveckling stöd i ett tidigt skede. Skolsociala team kan till exempel erbjuda stödinsatser till föräldrar och underlätta kommunikation och samarbete mellan föräldrar och övriga aktörer som finns runt den enskilda eleven som till exempel hälso- och sjukvård och fritidssektor.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 2 kap. 25 § Socialtjänstlag (2025:400) 18 kap. 6 § Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 5 kap. 8 § Skolans elevhälsoarbete stärktes i skollagen 2023. Det innebär bland annat att elevhälsan vid behov ska samverka med socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Detta speglas även i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. – Kunskapsguiden: Vägledning för elevhälsan

Läs mer

• Skolverket: Starta och arbeta med skolsociala team
• Marie Cederschiöld högskola: Att arbeta med skolsociala team – Utvärdering av innehåll och arbetssätt i Stockholm stad
• Uppdrag psykisk hälsa: Skolsociala team kan minska risken för utanförskap

6. Kunskapsbaserade insatser och program i förskola och skola

Barns måluppfyllelse i förskola samt skola är starkt kopplat till deras mående och trivsel i verksamheten och vice versa. Utöver det kvalitetsarbete som görs inom skolväsendet, som även syftar till att främja barns välmående, så finns kunskapsbaserade insatser och program som fokuserar på bemötande och förhållningssätt hos pedagoger och lärare vars effekter går att utvärdera i relation till mer specifika utfall.

Läs mer

• Risk och skyddsfaktorer – vad vet vi och vad kan göras med kunskapen?
• SBU: Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn
• Ifous fokuserar: Att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa i förskola
• Brottsoffermyndigheten: Liten och trygg
• BRÅ: Effekter av anti-mobbningsprogram – vad säger forskningen?
• Skolverket: Mer rörelse i skolan
• Elevhälsoportalen

7. Socialt fältarbete

Socialt fältarbete för barn och unga handlar om att arbeta förebyggande genom att vara uppsökande och relationsskapande. Arbetet sker på platser och miljöer där barn och unga befinner sig med syftet att kunna identifiera behov och erbjuda stöd och vägledning i barn och ungas vardag. Det kan handla om att ha kontakt med och ge stöd till föräldrar, ge råd om fritidsaktiviteter eller stötta barn och unga direkt på plats. Genom att fältarbetarna är synliga och tillgängliga i närsamhället skapas en länk mellan invånarna och samhällets stödstrukturer. Förtroendet som byggs upp gör det lättare för individer att söka hjälp och stöd.

Samverkan med andra aktörer är en viktig uppgift där polis, skolor, andra delar av socialtjänsten, elevhälsan och fritidsgårdar är centrala aktörer tillsammans med civilsamhällets aktörer. Detta nätverkande är viktigt för att skapa en helhetsbild av barn och ungas situation och för att samordna samt hänvisa till insatser.

Lagstiftning

• Socialtjänstlagen 6 kap. 3 § första stycket, 5-6 §§ Socialt fältarbete nämns inte uttryckligen i lagtexten, men socialnämnden ska genom uppsökande och förebyggande arbete bidra till goda levnadsförhållanden, särskilt för barn och unga, samt motverka skadligt bruk, beroende och spelproblem.

Läs mer

• Kunskapsguiden: Socialt fältarbete med barn och unga