God föräldrabarnrelation

Verksamheter och insatser

Nedan beskrivs verksamheter och insatser som kommuner enligt forskning, myndighetsrekommendationer eller lag bör erbjuda och som stärker skyddsfaktorn en god föräldrabarnrelation. Urvalet har förankrats med myndigheter, forskare, experter och kommuner men är inte fullständigt och kan komma att revideras över tid.

1. Tidiga samordnade insatser runt barn och ungdomar

En strukturerad samverkan på flera nivåer i den kommunala organisationen är en förutsättning för att samverkan runt enskilda barn och ungdomar ute i verksamheterna ska fungera. En strukturerad samverkan är också viktig för att kännedom om verksamheter och insatser ska öka och underlätta hänvisning och information till målgruppen. Vilka aktörer som behöver samverka kan skilja sig åt men förutsättningarna förbättras om en bred samverkan med till exempel förskola/skola, socialtjänst, hälso-och sjukvård (BMM, BVC), elevhälsa, kultur- och fritidsverksamhet, civilsamhälle samt polis finns på plats

När aktörer och verksamheter som erbjuder olika former av föräldraskapsstöd samverkar med varandra så ökar möjligheterna att identifiera och erbjuda relevant stöd i tid. Kunskap från flera verksamheter ger en bättre helhetsbild av barnets eller ungdomens behov av stöd och lämpliga insatser där även föräldrarnas situation och behov av stöd är en viktig del.

Läs mer

• Region Kronoberg: Kronobarnsmodellen
• Kunskapsguiden: Om tidiga och samordnade insatser (TSI)
• TSI-boken – Stöd i arbetet med tidiga och samordnade insatser för barn och unga
• Kunskapsguiden: Skottlandsmodellen
• Backa barnet
• Socialstyrelsen: SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid)

2. Utökat hembesöksprogram

Syftet med utökat hembesöksprogram är att stärka familjens tillit till sin egen förmåga och delaktighet i samhället samt att tidigt upptäcka familjer med behov av extra stöd – och erbjuda det. I ursprungsversionen av programmet sker hembesöken i samverkan mellan barnhälsovård och socialtjänsten, men även andra aktörer har med tiden inkluderats. I modellen ingår sex hembesök när barnet är mellan 0-15 månader gammalt.

Läs mer

• Karolinska institutet: Vägledning Rinkeby hembesöksprogram
• Karolinska institutet. Utvärderingsrapport 2015. Utökat barnhälsovårdsprogram för förstagångsföräldrar – samverkan mellan Rinkeby BVC och föräldrarådgivare inom Rinkeby-Kista socialtjänst.
• Göteborgsregionen: Betydelser och effekter av utökade hembesök i Göteborg

3. Familjecentral

Familjecentraler i Sverige arbetar i huvudsak med barn 0–6 år men riktar sig även till blivande föräldrar och andra viktiga vuxna kring barnet. År 2023 fanns det omkring 180 familjecentraler i Sverige. Enligt definition samlokaliserar familjecentralen fyra verksamheter – barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), öppen förskola och förebyggande socialtjänst.

Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF) är en nationell förening som arbetar med utveckling och stöd till befintliga familjecentraler i landet. Målet med familjecentralers verksamhet är enligt FFFF att främja en god och jämlik hälsa hos blivande föräldrar, barn, föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnet.

Läs mer

• Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF): Vad är en familjecentral? 
• Folkhälsomyndigheten: Familjecentralers betydelse för familjers hälsa och välmående – Resultat från en kartläggande litteraturöversikt
• Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten: Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter – Kartläggning, analys och förslag

4. Öppen förskola

Öppen förskola är en pedagogisk verksamhet för barn samt medföljande förälder, dagbarnvårdare eller annan vuxen. Den fungerar som en mötesplats där barn kan leka och delta i olika aktiviteter under pedagogisk ledning. Samtidigt kan föräldrarna träffa andra vuxna, utbyta erfarenheter och få stöd i sitt föräldraskap. Öppna förskolan är en verksamhet med låga trösklar och därför även en viktig arena för informationsinsatser för att öka deltagandet i förskolan för barn med utländsk bakgrund samt bidra till integration och språkutveckling.

Öppna förskolor finansieras oftast av kommunen och kan vara samlokaliserad i en familjecentral. Verksamheten är i allmänhet avgiftsfri.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 25 kap. 3 § Öppna förskolan ska erbjuda barn pedagogisk stimulans tillsammans med medföljande vuxna och samtidigt fungera som en social mötesplats för vuxna.

Läs mer

• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd: Öppen förskola
• Skolverket: Allmänna råd för öppen förskola
• SKR: Öppen förskola för jobb och integration

5. Samverkan mellan förskola/skola och föräldrar

Förskola, skola och fritids är verksamheter som möter majoriteten av alla föräldrar och barn under större delen av barnens uppväxt. Både förskola och skola är därför viktiga arenor för samverkan med och stöd till föräldrar. Enligt Skolverket kan skolan erbjuda information och stödjande samtal från elevhälsan samt mer kontinuerliga avstämningar mellan förskola/fritids och förälder vid hämtningar. Förskola och skola kan även bjuda in andra föräldrastödjande verksamheter vid föräldramöten. Även föräldraskapsstödsprogram kan erbjudas via förskola och skola och utföras av utbildad personal från förskolan, skolan, elevhälsan, socialtjänsten eller liknande.

I skolans systematiska kvalitetsarbete ingår att löpande utveckla och utvärdera samverkan med föräldrar och vårdnadshavare för att säkerställa att man når ut till alla.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 1 kap. 4 § Utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Läs mer

• Skolverket: Föräldraskapsstöd kan främja lärande och hälsa
• Skolverket: Utveckla skolans samverkan med hem och vårdnadshavare
• Skolverket: Checklista för att utveckla er skolas samverkan med hem och vårdnadshavare
• Skolverket: Skolan och hemmet – exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare
• Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM): Samarbete och kommunikation för elevernas bästa

6. Föräldragrupp MHV/BHV

Föräldragrupper inom mödrahälsovården (MHV) och barnhälsovården (BHV) syftar till att stärka föräldrar, främja goda uppväxtvillkor samt tidigt fånga upp föräldrar och barn i behov av stöd. I barnmorskemottagningarnas basprogram ingår att erbjuda generellt föräldraskapsstöd och inom barnhälsovården är föräldragrupper en grundläggande arbetsmetod. Samverkan inom och mellan regionens och kommunernas verksamheter för blivande föräldrar och föräldrar ingår också i uppdragen.

I den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd tydliggörs vikten av att föräldraskapsstödet bidrar till ett mer jämställt föräldraskap, till exempel genom att möta föräldrars behov av stöd i sin relation till varandra och i sina ambitioner att leva jämställt. Föräldraskapsstödet ska även utmana begränsande och destruktiva föreställningar om kön och främja alla föräldrars delaktighet i frågor som traditionellt har betraktats som antingen mammors eller pappors ansvarsområde.

Läs mer

• Rikshandboken Barnhälsovård: Föräldraskapsstöd i grupp – översikt
• Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer: graviditet, förlossning och tiden efter – översiktssida
• Linköpings universitet: Föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovård – Forskning, tillämpning och metoder om ledarskap för välfungerande grupper
• MFOF: Lilla ABC

7. Universella föräldraskapsstödsprogram

Den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd betonar att stöd ska erbjudas alla föräldrar, oberoende av problem och risk. Grunden är det universella stödet som ska stärka hälsan och förebygga ohälsa hos alla barn. Strategin betonar även att föräldraskapsstödet behöver bidra till ett mer jämställt föräldraskap, till exempel genom att möta föräldrars behov av stöd i sin relation till varandra och i sina ambitioner att leva jämställt. Föräldraskapsstödet ska även utmana begränsande och destruktiva föreställningar om kön och främja alla föräldrars delaktighet i frågor som traditionellt har betraktats som antingen mammors eller pappors ansvarsområde.

Syftet med universella föräldraskapsstödsprogram är dels att ge alla föräldrar stöd i föräldraskapet och främja en god utveckling hos barn, dels att fånga upp och hänvisa vidare föräldrar med behov av mer stöd. Eftersom universellt stöd ofta erbjuds på öppna arenor kan det underlätta för familjer med lägre samhällstillit att söka stöd där.

Studier visar att satsningar på föräldraskapsstödsprogram är hälsoekonomiskt lönsamt och kostnadsbesparande, även om effekten endast skulle kvarstå i ett år. 

Läs mer

• MFOF: En nationell översikt av program och metoder för föräldraskapsstöd
• MFOF: Effekter av föräldraskapsstöd
• Karolinska Institutet: Beforskade program på Ipsykologi.se
• Karolinska Institutet: Effektutvärdering ABC föräldraträffar

8. Riktade föräldraskapsstödsprogram

Enligt den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd ska riktat stöd till riskgrupper samt individuellt stöd till familjer med konstaterade problem komplettera det universella stödet. Föräldraskapsstöd bör erbjudas på flera olika arenor för att nå alla grupper av föräldrar. Strategin betonar även att föräldraskapsstödet behöver bidra till ett mer jämställt föräldraskap, till exempel genom att möta föräldrars behov av stöd i sin relation till varandra och i sina ambitioner att leva jämställt. Föräldraskapsstödet ska även utmana begränsande och destruktiva föreställningar om kön och främja alla föräldrars delaktighet i frågor som traditionellt har betraktats som antingen mammors eller pappors ansvarsområde.

Syftet med riktade föräldrastödsprogram är att vända en negativ utveckling med bråk och konflikter i familjen eller normbrytande beteende hos barnet då detta utgör en risk för en fortsatt problematisk utveckling. Indikerat stöd ges till familjer med större identifierade problem eller tydliga symtom på ohälsa.

Läs mer

• Karolinska Institutet: Forskning på föräldraskapsstödsprogram
• MFOF: Översikt av program och metoder för föräldraskapsstöd
• Socialstyrelsen: Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott
• Socialstyrelsen: Effekter av föräldrastödsprogram
• Kunskapsguiden: Exempel på föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

9. Föräldraföreläsningar

Föräldraföreläsningar kan ges på olika teman och arenor och är ett verktyg för att nå ut med kunskap och stöd till fler föräldrar. Att erbjuda verksamheter och insatser med låga trösklar är viktigt för att göra stödet mer tillgängligt och även nå målgrupper med lägre samhällstillit. Syftet kan också vara att bidra till ökad kännedom om kommunens övriga föräldraskapsstöd och skapa kontaktytor mellan föräldrar men även mellan föräldrar och samhälle.

Läs mer

• Inspirationsföreläsning gör nyblivna föräldrar tryggare

10. Familjerådgivning

Familjerådgivning består av samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. På universell nivå kan familjerådgivningen genom sitt utåtriktade uppdrag ge breda folkbildande insatser om relationer och relationsproblem på arenor som exempelvis mödravårdens, barnhälsovårdens och familjecentralens föräldrautbildningar. På selektiv nivå kan familjerådgivning istället rikta insatser mot särskilda grupper som identifierats av kommunen.

Lagstiftning

• Socialtjänstlag (2025:400) 13 kap. 4 § Socialnämnden ska erbjuda den som begär det familjerådgivning i form av samtal som syftar till att hjälpa par och familjer att bearbeta samlevnadskonflikter.

Läs mer

• MFOF: Barnrättsbaserad familjerådgivning
• MFoF:s vägledande material för arbetet med familjerådgivning i Sveriges kommuner

11. Samarbetssamtal

Samarbetssamtal erbjuds med syftet att få föräldrar att nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge.

Lagstiftning

• Socialtjänstlag (2025:400) 13 kap. 6 § Socialnämnden ska erbjuda samarbetssamtal där föräldrar får stöd att nå enighet i frågor gällande vårdnad, boende, umgänge och barnets försörjning. Samtalen ska ledas av en sakkunnig person och kan även omfatta hjälp att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge Föräldrabalken.

Läs mer

• Socialstyrelsen: Interventioner för att förebygga och hantera föräldrars konflikter och tvister kring vårdnad, boende och umgänge
• MFOF: Vad är samarbetssamtal?
• MFOF: Forskning om samarbetssamtal och medling

12. Skolsociala team

Skolsociala team är ett tvärprofessionellt arbetssätt där socialtjänst och skola samverkar för att öka trygghet, skolnärvaro och måluppfyllelse samt ge elever med en ogynnsam utveckling stöd i ett tidigt skede. Skolsociala team kan till exempel erbjuda stödinsatser till föräldrar och underlätta kommunikation och samarbete mellan föräldrar och övriga aktörer som finns runt den enskilda eleven som till exempel hälso- och sjukvård och fritidssektor.

Lagstiftning

• Skollag (2010:800) 2 kap. 25 § Socialtjänstlag (2025:400) 18 kap. 6 § Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 5 kap. 8 § Skolans elevhälsoarbete stärktes i skollagen 2023. Det innebär bland annat att elevhälsan vid behov ska samverka med socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Detta speglas även i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. – Kunskapsguiden: Vägledning för elevhälsan

Läs mer

• Skolverket: Starta och arbeta med skolsociala team
• Marie Cederschiöld högskola: Att arbeta med skolsociala team – Utvärdering av innehåll och arbetssätt i Stockholm stad 
• Uppdrag Psykisk hälsa: Skolsociala-team-kan-minska-risken-for-utanförskap

13. Socialt fältarbete

Socialt fältarbete för barn och unga handlar om att arbeta förebyggande genom att vara uppsökande och relationsskapande. Arbetet sker på platser och miljöer där barn och unga befinner sig och handlar om att skapa goda relationer för att kunna identifiera behov och erbjuda stöd och vägledning i barn och ungas vardag. Det kan handla om att ha kontakt med och ge stöd till föräldrar, ge råd om fritidsaktiviteter, eller stötta barn och unga direkt på plats. Genom att fältarbetarna är synliga och tillgängliga i närsamhället skapas en länk mellan invånarna och samhällets stödstrukturer. Förtroendet som byggs upp gör det lättare för individer att söka hjälp och stöd.

Samverkan med andra aktörer är en viktig uppgift där polis, skolor, andra delar av socialtjänsten, elevhälsan och fritidsgårdar är centrala aktörer tillsammans med civilsamhällets aktörer. Detta nätverkande är viktigt för att skapa en helhetsbild av barn och ungas situation och för att samordna samt hänvisa till insatser.

Lagstiftning

• Socialtjänstlag (2025:400) 6 kap. 3 § första stycket, 5-6 §§ Socialt fältarbete nämns inte uttryckligen i lagtexten, men socialnämnden ska genom uppsökande och förebyggande arbete bidra till goda levnadsförhållanden, särskilt för barn och unga, samt motverka skadligt bruk, beroende och spelproblem.

Läs mer

• Kunskapsguiden: Socialt fältarbete med barn och unga Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna, samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap.